Igår natt vaknade jag av att jag hade senadrag (kramp)i vaderna och fötterna
det var så ont att jag bara kallsvettades,
och sedan igår fortsatte de, inte lika starka men
under hela dagen.
så idag känns det som jag minst har åkt vasaloppet
så ont som jag har i vaderna,
eller kanske om jag skulle träna ben med 100kg vikter
vad vet jag, ont är det.
Det känns som det tar all kraft från mej jag vill göra annat.
Det är ganska uppmuntrande när jag läser vad mina barn
och andra vänner skriver
om mej, blir så glad av deras ord.
Man behöver verkligen uppmuntran i situationer som våran
för hur det än är så klingar inte cancer så bra,
och även att det ser bra ut vet man att det finns i ens kropp
så det är bara att kämpa på.
