Känslor..

Efter målning, fönsterputs byte av gardiner igår..

så vaknade jag kl.04.00 med en huvudvärk som inte har velat ge sej,

nu känns det bättre men man är som lite spak och trött efteråt.

så imorgon får man ta nya tag...

ibland är det jobbigt på många sätt, men man får försöka ta en dag i taget

så känns det bättre sedan

För...

Det gör ont i själen det gör ont i hela kroppen…
Man har ingen att anförtro sej åt eller
att diskutera alla bekymmer med …
eller att dela all glädje eller sorg med…
Man känner sej sååååååå ensam.
Vem tar hand om mej?
Pysslar om…
Mej?

Varför känns det så?

och varför rinner dessa tårar efter alla dessa år som gått?

Varför?

Vem ordnar svåra saker som man
normalt är två om…
Alla stunder det går upp och det går ner…
Var är hans kärlek…
Var är hans omtanke…
Var är alla våra samtal…

Var är alla fina stunder vi hade på alla plan?

Var?